onsdag 6 februari 2013

Dilemmat frihet och global uppvärmning


Idag är de flesta överens om att vi står inför klimatförändringar orsakade av människan – även om det fortfarande är oklart vilka faktorer som är viktigast, och hur stora konsekvenserna för livet på jorden blir. Det vi inte är överens om är hur detta ska lösas.

Detta dilemma är en viktig framtidsfråga, både i Sverige och globalt, och det utgör en stor skiljelinje mellan de röd-gröna och alliansen.

För den som aldrig varit för en fri marknadsekonomi är det inte särskilt svårt att föreslå statligt ingripande i den för att minska utsläppen. Vänstern drar samma slutsats där som på de flesta andra områden: staten ska lösa det. För oss liberaler som ser ett värde i individens frihet och en fri marknad blir det dock mer komplext än så. Även om staten kan ha en roll att spela så finns det ingen quick-fix som enkelt skulle lösa allt.

Går det att lösa problemet inom liberalismens och marknadsekonomins ramar, eller måste vi överge våra principer för att inte förstöra vårt eget habitat? Är det ens säkert att det vore bättre för klimatet om staten styrde mer över ekonomin, eller skulle det bara blir värre?

Till att börja med måste man konstatera att det inte alls är förenligt med liberalismens principer att förstöra klimatet genom utsläpp. Tvärtom handlar ju liberalismen om att varje individ för göra som den vill, så länge den inte skadar någon annan. Att förbränna fossila bränslen och släppa ut koldioxid i atmosfären och därigenom bidra till den globala uppvärmningen är definitivt skadligt för andra.

Anledningen till att det fortfarande pågår är flera. Givetvis finns stora ekonomiska intressen inblandade, men huvudsakligen handlar det om att skadan man gör inte är direkt och uppenbar, utan en extern effekt av att man gör som alla andra, åker bil, värmer upp sitt hus, handlar produkter som orsakat utsläpp när de producerats och transporterats. Den liberala lösningen blir då att internalisera dessa miljökostnader, så att den som släpper ut koldioxid och bidrar till den globala uppvärmningen också ska betala för sin miljökostnad. Givetvis skulle detta vara mindre lönsamt då, och folk skulle välja andra produkter, andra drivmedel och andra elleverantörer än de som släpper ut mycket koldioxid.

Finns det några problem med den här lösningen? En uppenbar svårighet är att överhuvudtaget genomföra den praktiskt. Det är givet att det måste genomföras globalt för att det ska ha någon verklig effekt. Det innebär att länder som Kina, USA och Ryssland måste gå med på det, och det kan bara ske genom att de tillsammans förhandlar fram en lösning. Någon form av internationell standard för hur stor kostnaden för varje ”utsläppsenhet” ska vara måste upprättas. Det blir sammanfattningsvis en ganska krånglig och omständlig historia.

Dessutom är det svårt att mäta hur stor skada utsläppen faktiskt gör. Världsbanken kom under 2012 med en rapport som visade hur effekterna av en höjning av den globala medeltemperaturen med fyra grader skulle se ut. Slutsatsen var enkelt uttryckt att det vore katastrofalt och att det helt enkelt inte får ske. Dock är det inte säkert att vi ens riskerar en sådan temperaturhöjning. Man skulle helt enkelt få göra en uppskattning av kostnaden för varje individ som bidrar till koldioxidutsläppen, men den skulle inte kunna motsvara skadan exakt. 

Oavsett det skulle den extra kostnaden definitivt påverka människor att välja andra alternativ. Om det skulle kosta mycket mindre att ta tåget än bilen skulle självklart fler välja att ta tåget när det är möjligt, och det skulle det göra också om bilisterna vore tvungna att betala hela sin miljökostnad.

Slutligen vill jag uttrycka min optimism för det mänskliga förnuftets möjligheter att hitta lösningen. Att det här problemet överhuvudtaget uppkommit beror ju på att människan hittat på sätt att utnyttja naturresurser för att få det mycket bättre materiellt, och jag är övertygad om att vi också kommer att klara av att lösa de problem som detta medfört. Det finns flera andra energikällor än fossila bränslen, och dessa har en enorm potential att effektiviseras, ersätta de förra och användas i mycket högre utsträckning än idag.

Sedan vill jag kommentera den kritik som ofta riktas mot oss ”blåa”, om att vi inte skulle bry oss om klimatet. Detta kommer oftast vänsterifrån, och handlar mest om att vi ”borgare” bara tänker kortsiktigt på materiell vinst och struntar i klimatet av den anledningen. Om ingen lagt märke till det än, så lever även vi på jorden och är lika beroende av ett människovänligt klimat som alla andra.

Jag personligen tycker att blotta tanken på att vi människor, för att ha det bra ställt materiellt, förstör den miljö vi själva lever i är pinsam, särskilt när vi känner till att det sker. Däremot tror jag inte att lösningen är att återgå till ett förindustriellt samhälle. Det vore varken möjligt eller önskvärt. Jag menar att det som behövs är en omställning till andra energikällor, och det tror jag är fullt möjligt att uppnå utan att överge de liberala principerna.

Oscar Matti
Ledamot i distriktsstyrelsen LUF Uppsala län

Aktuella länkar:

Världsbankens klimatrapport år 2012

DN-artikel om ny forskning